Hej mitt vinterland

Nu är det officiellt snart vinter!
Kallt... vitt.
Vackert som skrutt.

Det är dags att ta fram vinterkläder.
Kolla vilka som passar och vad som behöver inhandlas.

Vardagliga, viktiga saker.
Trots det är min hjärna ockuperad av helt andra saker.
Konfrontera sin maror eller låtsas som om det kvittar?
Låtsas som om jag medvetet valt bort minsta löfte/ hot
om tvåsamhet.

" Du får ta den tid du behöver för att förstå vad det är du vill.
Du får be en bön att tiden du behöver räcker till"

Direktcitat Sonja Alden.
Rader som stressar.
Hur mycket tid behöver jag?
Hur mycket tid kan jag kräva?

Jag känner ett känslomässigt timglas flåsa mig i nacken.

Responsen på det;
Det är bara som du känner.

Ja, precis... det är så jag känner.